Master över sin driver
Där borta är målet. Tydligt och klart dokumenterat. Vägen dit är ramad och utstakad. Riskanalysen specificerad. Olika hinder definierade beroende på vägval. Styrning, check! I tanken är strategi så lätt.
I hjärtat känns det spännande och roligt, och i en het omgivning har jag under transportsträckorna hjälp av ett fordon som kompenserar för energiåtgången under spelet. Jag vet var jag är och vart jag ska, och jag har alla verktygen med mig (även de jag inte vill använda). Jag har 180 graders rörlighet på en sekund – även bakåt, check!
Klick. Bra träff. Någon som såg var bollen landade?
Jag vet att det är bra att ha en taktisk beredskap för oförutsedda händelser – eländiga ruffar där bollen riskerar att bli osynlig, vatten som gör att det blir dyrt i slutänden och en swing eller två som går i baklås. I tanken är beredskap enkelt.
Vi får hjälpas åt att leta. Vi har max tre minuter på oss. Varför tog jag inte med mig en provisorisk? Ska jag åka tillbaka och slå om slaget? Jag riskerar att stanna upp spelet och göra mig obekväm. Vi måste ju leva upp till tidsangivelsen på scorekortet. Skynda, skynda eller släppa förbi annat lag av spelare?
Jag vet att jag behöver träna mer på den praktiska färdigheten och på att se möjligheterna, jag behöver strama upp mig och utveckla känslan i närspelet. Självkännedom är bra, men det räcker inte alltid till att förbättra resultatet i stunden.
Nu ser jag flaggan, och delmål 12 av 18 är snart avklarat. Kalibrerar. Det mesta blev inte som planerat. Behöver rädda upp det här nu. Spela säkert istället för att hoppas på att det nog går bra ändå. Kontrollera avståndet och välja rätt klubba. Säkerställa att fötterna står i rätt riktning. Spänna ögonen på bollen – i minst tre sekunder – varje gång.
FOOOOORE! Jag duckar snabbt och blir tacksam över att någons boll landar bredvid mig, istället för i mitt huvud. Ja just det – det är andra människor på banan också. Tänk om 25 bollar kom samtidigt, och från olika riktningar?
Djup bunker. Skorna fulla med sand. Igen. Visste ni att de flesta spelare ger banor med färre bunkrar högre omdöme?
Trevliga och uppmuntrande medspelare i bollen. Tack, det underlättar min resa mot målet. Allra mest uppskattar jag dock hur de mer konkret bidrar med ”extra ögon”, kontrollräknar mina slag och med hjälp av sina gps-golfklockor generöst delar med sig av avstånd.
Mark Twain sa att ”golf är som att förstöra en trevlig promenad”, och då är det en fördel att inte tro att det är ”a walk in the park” utan ett utmanande projekt som kräver sin teknik och människa.
Lycka till med era förändringsarbeten – och golfspel – i sommar?!
21 juni 2020
/Helena
