När komplexiteten blir en tummetott
Varför har jag delat med mig av 6 myter inom ledarskap? Jo, därför att jag vill uppmuntra till kvalitativ reflektion hos alla er som köper ledarskapsutveckling. Efter 25 år i den här branschen upplever jag att quick fixet på sin höjd blir ”tummetotten” och för det mesta ett ”ingenting”. Det är väl himla synd, eller hur?
Nej, jag talar inte om inspiration, motivation och good-to-know – det behöver alla med jämna mellanrum – jag pratar om ledarskaps-paketeringar som sprids likt löpeldar i företags- och organisationsvärlden – ”agilt”, ”tillitsbaserat”, ”utvecklande” med flera. Jag pratar om när amerikanska studier ges tyngd som inte är relevant i ett svensk arbetsgivarsammanhang och jag pratar om att viktiga ord ges ett klämkäckt filter (”up- och reskilling”, ”självledarskap”, ”hjärnsmart” m m). Och när och hur blev att vara programledare i tv jämförbart med att hålla hybridmöten? Jag har kollat igenom massor av tv-program och hittar inte nåt som påminner om ett arbetsmöte.
Att hantera människor och dialog i skärmformat är en uppgift som utförs på helt andra villkor, med helt andra förutsättningar. Att dessutom göra det parallellt med att ha ett fysiskt möte i ett konferensrum är en uppgift som höjer komplexiteten med tusen procent. Ledarskap på en arbetsplats är svårt.
Och så det där med forskning. Jag har tagit del av mängder av forskningsresultat, studier och vetenskapliga artiklar och vill gärna uppmuntra er som köper in ledarskapskoncept i forskningens namn att göra detsamma. Jag är häpen över hur det som är metodiskt svagt uppfattas som fakta, och att one-size passar alla oavsett olikheter i avgörande parametrar. Världen är komplex och forskning om ledarskap är inte jämförbar med t ex forskning om sjukdomar, naturen och elektricitet. Ledarskap i arbetskultur A är annorlunda än i arbetskultur B, och människorna vi interagerar med i nutid är mångkulturella. Människor rör sig inte i en ingenjörsmässig strukturerad ordning. Ibland rör de sig inte överhuvudtaget och framför allt inte åt samma håll.
Ledarskap blir till i det sammanhang det är, och är helt och hållet baserat på vilka människor och styrande element som finns där. Mig veterligen är de olika på alla arbetsplatser, även de som har samma verksamhet och/eller tillhör samma bransch. Funktioner och roller kan vara lika, men personligheterna som fyller dem är alltid olika. Likaså är nuläget och omgivningen varierande. Så den där forskningen som presenteras med evidens (effekt), empiri (erfarenhetsmässiga fakta) och vetenskaplig grund (beprövad teori och metod) är vägledande – men den utgår också helt och hållet från slutsatser dragna från det nuläget, de människorna och den arbetskulturen samt från den metodik (svag eller stark?) som studien använde sig av.
Ni som behöver och vill basera era insatser på vetenskap – lär om de tvärvetenskapliga perspektiven som alla påverkar en arbetsplats, t ex företagsekonomi, psykologi, sociologi, antropologi, samhälls- och beteendevetenskap. Du behöver inte kunna allt – men lite om mycket. Där hittar du din påverkanskraft, er effektivitet och kunskap i att göra bra val.
Börja med att lära känna er egen organisation och människorna som jobbar där och gör sedan ert val. Där läggs grunden för om konceptet passar er verksamhet eller inte.
Att vara chef och arbetsgivarrepresentant är ett komplicerat och ansvarsfullt uppdrag. För mig är det viktigt att ge förutsättningar för precis just det. Du är värd det. Din verksamhet är värd det. Där hittar du den verkliga magin och ingen kommer någonsin att tycka att du är oskön om du eftersöker den.
11 september 2021.
Helena
Myterna:
- Ord som trendar i kombination med ”ledarskap”: ”själv-”, ”neuro-”, ”förändrings-”, ”agilt”, ”tillit”, ”modernt”, ”utvecklande”, ”mänskligt”, ”värdebaserat”. Lika lite hållbarhet i dem som i höstmodet, om du frågar mig. Koncepten finns bara i vissa färger och storlekar och när våren kommer är de inte ändamålsenliga och dessutom hopplöst ute.
- ”… visar en amerikansk undersökning” – sen när är Sveriges arbetsmiljö och arbetsrätt jämförbar med USA:s? Lika trovärdigt som en studie genomförd i Sverige som visar att ”rörligt ledarskap” gör oss gladare.
- Skapa magi, kärlek och inneboende själskraft? Svaret skulle kunna bli: ”Jag gittar, för jag tycker du är oskön.” De som uttrycker sig så här i ett arbetsplatsperspektiv har sannolikt aldrig haft arbetsgivaransvar, suttit i en ledningsgrupp eller lett ett förändringsarbete på en arbetsplats.
- Det är skillnad på vetenskap och vetenskap, empiri och empiri samt evidens och evidens. En viktig del i forskning är kritisk granskning, reflektion om metod och etik. Ibland undrar jag var det tog vägen när man oreflekterat köper in ledarskapsrecept i forskningens namn.
- ”Up- och reskilling”, ”tänk som en programledare”, ”hjärnsmart” och ”stresskalera” är några av uttrycken som i nuläget platsar på flosklernas topplista. De här orden/påståendena kan med ljusets hastighet mer förvärra än förtydliga och organisera.
- ”Förändringsledning”, ”hybridledarskap” och ”psykisk ohälsa” betyder nåt på riktigt. De som förenklar rådgivningen i dessa frågor är direkt ohederliga.